Valnötsröran muhammara och Zeinas kokbok

Om du inte redan har upptäcket bloggen Zeinas kitchen, så tycker jag att du ska besöka den bums. Zeina sprutar ut inspirerande recept, vackra bilder och nu även en kokbok.

IMG_9184.jpgJag bokade ett ex så fort det gick att förbeställa boken och fick ett  signerat ex. Jag gillar alltid när folk, i synnerhet kvinnor, brinner för sin idé och gör något bra av den, vågar satsa. Zeina har vågat satsa på sin blogg och det är jag glad för, eftersom jag verkligen gillar hennes recept. Till min glädje finns ett par av mina favoriter från bloggen också i boken, barbaribröd och valnötsröran muhammara.

IMG_3910.jpg

Jag väljer ofta muhammara när jag äter på libanesiska restauranger. Jag har också gjort den hemma ett flertal gånger. En matig, god röra på paprika, valnötter, och granatäppelsirap som passar till exempel till kött, fågel eller på bröd. Du gör den så stark du vill. Zeinas recept på muhammara är bra, så jag återger det här och uppmanar dig att köpa den vackra boken eller åtminstone följa Zeinas blogg för inspiration!

3 dl valnötter
1 dl paprikapuré, stark eller mild
3/4 dl ströbröd
1 klyfta vitlök, pressad
2 msk citronsaft
2-3 msk granatäppelsirap
1 färsk chili om du vill
0,5 tsk spiskummin
salt och peppar
2-3 msk vatten
olivolja
rapsolja

Rosta nötterna genom att värma ugnen till 200 grader, lägga nötterna på en plåt och rosta mitt i ugnen i ca 10 minuter. Passa nötterna noga, för om de bränns smakar de beskt. Lägg nötterna i en kökshandduk och gnugga bort skalet, så gott det går.

Lägg nötterna i en matberedare eller mixer tillsammans med alla ingredienser utom oljan. Salta försiktigt i början. Droppa sedan i oljan och mixa ihop. Salta lite mer eller tillsätt mer citron om det behös.

Låt muhammaran svälla en stund. Dekorera ev med hela nötter, lite olja eller granatäppelsirap.

Förvara i kylen. Håller i ca en vecka.

På bilden ser du också hoummus och persiljesallad, tabbouli.

 

Lättsockrat äppelmos för frysen

Äppelmos är gott till ugnspannkaka, fattiga riddare, fläskstek, gröt eller bara äta en skål med lite mjölk. När det är äppelår försöker jag ladda frysen med lagom sockrat mos. Bara att ta upp och njuta när vintermörkret lägger sig!

IMG_8934

Genom att frysa moset behöver du inte använda konserveringsmedel och du kan också sockra moset lite mindre än om det ska konserveras på burk (då brukar man ta 5 dl socker per kilo mos). Du kan förresten sockra både mer och mindre än den mängd jag anger i receptet. Det är en smaksak och beror på hur söt eller syrlig äppelsorten är också. Testa dig fram, men tänk på att moset upplevs sötare när det är varmt än när du har kylt det.

3 kg äpplen
3 dl vatten
3 dl socker per kilo passerat mos

Om du har en passervagga behöver du varken skala eller kärna ur äpplena. Bara tvätta och ta bort fnas och skaft. Och det som är skadat eller dåligt.

Om du som jag får passera äpplena genom en sil, så tar du bort kärnhusen, men låt gärna skalet sitta kvar för extra färg och smak. Och ta bort allt som är stött eller dåligt.

IMG_8918Dela äpplena i mindre bitar. Koka äpplena med vattnet tills äpplena är mjuka, ca 10-15 minuter. Rör om då och då.

IMG_8921

Passera äpplena. Väg moset.

Lägg moset i en gryta och koka upp. Rör ner sockret och koka i 10 minuter.

Kyl mosgrytan i vattenbad.

IMG_8943

Frys moset i lämpliga påsar eller burkar när det har svalnat. Jag brukar mäta upp 3 dl mos i påsar som jag sedan lägger i större påsar. Det är precis lagom för oss här hemma när vi blir sugna på äppelmos. Om du fryser moset i burkar, se till att de fylls ordentligt så att så lite luft som möjligt ryms i burken. Det är bättre för hållbarheten.

 

 

 

 

Puttes blåbärskaka

En saftig och mjuk kaka med tydlig blåbärssmak. Kakan är är enkel att baka och det blir en hel långpanna, så den passar bra när många ska fika. Servera kakan ljummen eller kall med lättvispad grädde smaksatt med vanilj eller med vaniljvisp. Kakan mår bra av att få stå och mogna lite. Det här mumsiga receptet har jag fått från min svärmor som i sin tur har fått det från sina släktingar i Finland. En kaka med traditioner alltså!

IMG_8442.jpg

3 ägg (4 om de är små)
100 g smält smör
3 kkp  (4,5 dl) socker
1 kkp (1,5 dl) mjölk
1 kkp (1,5 dl) vispgrädde
4,5 kkp (knappt 7 dl) vetemjöl
4,5 tsk bakpulver
1 liter blåbär
(1 msk potatismjöl om du använder frysta bär)
2-3 msk socker att strö över kakan. Kan uteslutas.

Smält smöret.
Vispa ägg o socker lätt.
Blanda bakpulver och mjöl.

Häll i mjölken i ägg/socker och sikta ner hälften av mjölet/bakpulvret. Rör om. Häll ner smöret och sikta sedan ner resten av mjölet. Rör till slät smet.

Lägg bakplåtspapper i en långpanna och häll på smeten. Bred ut smeten så den är jämntjock i hela pannan.

Fördela blåbären på kakan. Hela kakan kommer vara täckt av bär.  Strö ev socker över bären. Grädda i 175-200 grader varm ugn i 20-25 minuter. Låt kallna i formen.

Om du använder frysta bär är det bra att rulla bären i potatismjöl innan du häller dem över smeten, annars sjunker saften gärna till botten.

Skär generösa bitar av kakan och servera med vaniljvisp eller grädde som jag nämnde tidigare.

Koka goda kräftor

När jag växte upp fanns kräftor i min värld bara i frysdisken. Men sedan träffade jag mannen med stort M med rötter i den småländska myllan (och i Finland för all del) och sedan dess har jag tillgång till eget kräftfiske. Det går inte att komma ifrån, det är himla mysigt att fiska kräftor. Och lyxigt. Men nu är det inte så att vi fångar några mängder. Faktum är att antalet kräftor vi fått de senaste somrarna inte ens räcker till en familjefest. Men, även detta fåtal ska ju kokas. Ofta förstärker vi med levande, köpta kräftor. Det är alltid min man som kokar kräftorna. Receptet finns på en notislapp som är säkert 30 år gammal och som min svärfar alltid använde när han kokade kräftor.

IMG_5961

Du behöver en kastrull med två till tre liter stormkokande vatten att lägga de levande kräftorna i.

Sedan en kastrull som rymmer minst tre liter där du kokar upp två liter vatten och kryddor som kräftorna ska kokas färdigt i. I två liter lag kan du koka 10-15 kräftor. Öka receptet när du gör större sats, men koka inte för många kräftor åt gången, då sänks temperaturen för mycket i vattnet och det slutar koka.

10-15 kräftor
2 liter vatten
1 näve salt per liter vatten, totalt ca 50 g
1 tsk paprikapulver
två rejäla stjälkar krondill
2 sockerbitar
Ev lite cayennepeppar

Koka upp vattnet och lägg i kryddorna. Du kan klippa av krondillens grövsta stjälkar. Låt koka några minuter.

Koka upp det rena vattnet. Ta levande kräftor och lägg i det stormkokande okryddade vattnet. Ta inte för många kräftor på en gång! 5-6 stycken är lagom. Efter 30 sekunder kan du lägga över kräftorna i ditt kryddade vatten som nu också ska koka livligt.

Koka kräftorna i ca 5 minuter eller tills lederna vitnar. Kyl snabbt lagen med kräftorna i. Låt dra till näsa dag, eller frys ner kräftorna täckta med lag.

IMG_8590

Dekorera med färska krondillsvippor och servera med till exempel västerbottenpaj, bröd och ost. Lite öl och nubbe är ju inte heller fel!

En dag i matturismens tecken

Turism, matfilosofier och modeller för matföretagande. En riktigt matnyttig dag arrangerades av Smålands Turism i början av juni med titeln ”Autentiska matupplevelser”. TV-kocken Paul Svensson sådde idéer om ”zero waste”och att tänka grönt först. Och så fick jag upp ögonen för några nya tillbehör.

Platsen gick inte av för hackor den heller; Äppledalen norr om Jönköping. Bland äppelträd och ett böljande landskap där Vättern skymtar i horisonten samlades matföretagare och olika representanter för matturism för att höja kunskapen och intensiteten i arbetet med att skapa matdestinationer. Möjligheterna är så många!

Jens Heed från Visit Sweden visade på möjligheterna med att utveckla matturismen i Sverige. Det handlar om möjligheter för miljontals kronor för matturism, och hela turismen omsätter miljarder. Flera föreläsare, bland andra kocken Sven-Erik Larsson och forskaren Lena Mossberg, betonade under dagen  att man kan utnyttja platsen mer, dess unika egenskaper och förutsättningar. Gräv där du står och skapa intresse och produkter med utgångspunkt från det unika med just din plats. Och det man inte kan göra själv kanske grannen kan. Samarbete är  både vanligt och smart inom matturism.

Lena Mossbergs avslutande seminarie som beskrev en forskningsmodell för när vi når upp till den där ”wow-känslan” i en upplevelse var också intressant. Inte minst för att hon gav konkreta exempel från sin egen värld där hon byggt upp Villa Bro utanför Lysekil, som blivit en samlingspunkt för klättrare.

Hos Rudenstams i Äppledalen fick vi smaka tre sorters äppelmust. Du som trodde att äppelmust (äppeljuice) bara kan smaka på ett sätt: Åk till Rudenstams och smaka dig igenom deras sortiment av rena sortmuster så är du såld! Lika intressant som viner eller olika kaffesorter.

Paul Svensson driver bland annat Fotografiska och pop-upkrogen Retaste och är en hängiven ambassadör för att minska matsvinnet. Hans ”Zero waste”-filosofi har gjort honom nyfiken på de delar av våra grödor som vi normalt slänger. Det visar sig att smakerna många gånger är starkare i de delar vi slänger än i de delar vi tillagar. Till exempel persiljestjälkar, kålrotsblad och ärtskidor. Paul trycker lite extra på att han tar tillvara smak snarare än att han räddar det som normalt ses som skräp. Dessutom tipsar han om att vi borde bygga måltiden mer runt grönsakerna, vegetabilierna, än runt proteinet. De allra flesta av oss tänker först på om vi till exempel ska ha lax, kyckling eller nötfärs. Sedan funderar vi på vad som passar till det och i bästa fall har vi en del grönt på tallriken.  I Paul Svenssons anda kan vi tänka på det gröna först och sedan fundera på vilket kött som kan passa till det. Och så blir det mer av ett tillbehör. På så vis kommer vi också äta lite mindre kött. De enda gånger jag tänker ”grönt först” är när jag har köpt ett fint savoykålshuvud eller någon annan mumsig kål. Jag har lovat mig själv att bygga ännu mer utifrån grönsakerna, även om jag till mitt försvar vill säga att jag använder en hel del grönsaker som en naturlig del i den mat jag lagar.

IMG_7320

Paul Svensson var ansvarig för den meny som bjöds under dagen. Han byggde allt på lokala råvaror och det var ren poesi att få ta del av maten. Kanske gjorde några av tillbehören störst intryck, och jag vet inte om Paul själv stod bakom hela menyn, eller om Rudenstams kockar också bidragit. Bönhummusen var mild och underbar. Bondbönor mixas med lök, vitlök, citron och lite crème fraîche. Och så serverade de ett väldans intressant äppelmos som pimpats med honung, vinäger och pepparrot. Det tredje tillbehör som sitter kvar i smakminnet är den rökta majonnäsen. Genom att låta en bunke med rapsolja stå på indirekt värme i kolgrillen och suga åt sig grillröken, så skapas en intressant smaksättare. Nästa gång du gör majjo så tar du en fjärdedel rökt olja och lite grovkornig senap. Passar himla bra till potatis. Jag har inte hunnit försöka göra något av de tre själv ännu, men det ska jag förstås göra.

 

 

 

Ugnsrostade rädisor

Rädisor är lite kaxiga med sin starka smak och vackert färgade skal. Mumsiga att äta som de är, men varför inte rosta dem i ugnen? Rädisornas skärpa mjukas upp och de blir krämiga inuti. Ett härligt tillbehör till kött eller fisk. Eller blanda ett knippe med andra grönsaker som ska in i ugnen. Räkna med 3-5 rädisor per person som tillbehör.

IMG_7406_700px

Rädisor, halverade
Salt
Rapsolja

Sätt ugnen på 225 grader. Tvätta rädisorna noga, halvera dem och vänd dem i lite olja. Lägg på bakplåtspapper och salta. Rosta rädisorna ganska högt i ugnen tills de är mjuka och får lite härlig färg. Det tar ca 15 minuter.

Servera gärna rädisorna med lite brynt smör.

 

 

 

Knäckig rabarberpaj

En härligt knäckig och syrlig rabarberpaj är ett lika säkert försommartecken som de vackra (och smaskiga) maskrosorna.

Ca 500-700 g rabarber (ska täcka botten på formen ordentligt)
1 dl socker
1 msk potatismjöl
0,5-1 tsk vaniljpulver
1 tsk kardemumma om du vill

Smuldeg:

2 dl vetemjöl
1 dl havregryn
50 g mandelspån, kan uteslutas
2 msk socker
150 g smör eller mjölkfritt margarin

Sätt ugnen på 200 grader.

Skala rabarberstjälkarna och skiva rabarbern i en halv till en cm stora bitar.

Smörj en ugnssäker form med lite smör eller mjölkfritt margarin.

Blanda socker, vaniljpulver, ev kardemumma och potatismjöl. Strö allt över rabarbern, rör om och täck botten på formen.

Smuldegen:

Lägg mjöl, socker och smör (mjölkfritt margarin) och ev mandel i en skål. Arbeta ihop allt till en grynig massa. Det går också att köra allt utom mandeln i matberedare några sekunder. Knåda sedan snabbt ner mandeln i smulet.

Täck rabarbern med smuldegen.

Baka pajen i mitten av ugnen tills den fått färg och rabarbern mjuknat, ca 20-30 minuter.

Låt pajen stå några minuter innan du serverar den med kall vaniljsås eller vaniljglass.