Kategoriarkiv: Prat

Chef’s table på Sand i Båstad är poesi

Det finns tillfällen när mat är ren poesi. Jag vill påstå att den meny som kockarna på Sand på Skansen i Båstad valt för kvällen när vi var ett gäng från jobbet som var på utbildning var just det. Poesi.

Miljön är fantastisk med utsikt över havet. Just för dagen visserligen blåsigt och regnigt, men havet är havet. Och utbildningen var en av de mest intressanta jag fått mig till livs på länge.

Sand_kalvbrass

SNACKS (Bland annat supersmarrig kalvbräss)
NV Pol Roger Brut Réserve, Champagne, Frankrike

Sand_sparris

VIT SPARRIS
Brynt smör hollandaise, tryffel, rågbröd, örtcrudité
2017 Rabl Grüner Veltliner, Kamptal, Österrike

Sand_lamm

SOTAD LAMMRYGG
Variation på lök, krasseemulsion
2015 Julienas,Gamay, Beaujolais, Frankrike

Sand_lojrom

LÖJROM
Vitaby Creme fraiche, rotfrukter
2018 Brocard, Chardonnay, Chablis, Frankrike

Sand_sej

BAKAD LOFOTENSEJ
Glaserade rödbetor, friterad potatis, beurre blanc
2017 Gerard Bertrand, Chardonnay, Cigalus, Languedoc/Roussillon, Frankrike

Sand_fladersorbet

FLÄDERSORBET MED CHAMPAGNE

Sand_kyckling

BJÄREKYCKLING
Bondböna, spritärta, kycklingvelouté
2015 Rosi Schuster, Blaufränkisch, Burgenland, Österrike

Sand_dessert

YUZU
Mousse, cremeux, kokossorbet, dacquoise med mandel och grönt te. Grymt gott.
2017 Leth, Riesling, Österrike

Sand_choklad o marang

KAFFEGODIS
(maränger med chokladmousse och tryfflar serverade på kakaokross)

 

Haggis, the Dome och Glengoyne

Tack vare nytt jobb och extremt bra timing på starten för jobbet, hamnade jag i ett soligt Edinburgh i början av oktober. Det får summera 2018 för min del. Lite flyt, helt enkelt. Skottland visade sig från sin bästa sida.

Långa arbetsdagar med nya kollegorna blev det, och en hel del härliga matupplevelser. Och så lite whisky så klart. Utbildningspassen gick inte av för hackor. Thomas Erikson som skrivit Omgiven av idioter och andra liknande böcker körde hårt med oss. Förhoppningsvis blev vi alla lite klokare och bättre när det gäller hur vi bemöter varandra. Men här ska vi inte lägga tid på det typiska beteendet hos de olika färgerna som Thomas Erikson pratar om, utan här vill jag dela med mig av mina matupplevelser.

IMG_0370

Flera tuffa pass med många insikter ingick i vår resa till Edinburgh. Thomas Erikson poserar med ytterligare en kursdeltagare. 😉 

Jag vill beklaga mig lite, lite innan vi går in på maten. Alltså, de är inget vidare på logistik och i viss mån inte på service heller, skottarna. Om vi hade otur eller om det är typiskt för Edinburgh vet jag inte. Men allt runt maten tog sådan tid. Även när borden var förbokade och menyn bestämd i förväg. Glasen fylldes inte på. Och fylldes de på så kunde en vid bordet bli utan eller få vänta länge… Och kaffet kom långt innan efterrätten (något som kan vara helt normalt i Frankrike för all del) och mjölken till kaffet kom när det kom, liksom. Men trevliga var skottarna i alla fall. Så det fanns ingen anledning att hänga läpp särskilt länge.

Vi bodde centralt på Principal hotel på Charlotte square som också hade ett par restauranger i huset, bland annat mysigt inredda The Garden. Tydligen är det ett populärt ställe för lite festligare firanden, så vi omgavs av långklänningar och kiltar.  Men vi åt en vanlig middag första kvällen. Utan inslag av kiltar.

Menyn på The Garden:

IMG_0284

Melonsallad med fetaost

IMG_0285
Kött och lite pommes frites. Och lätt, lätt värmda tomater.

IMG_0293
Pumpakaka med underbar ingefärsglass.

Medan en del av sällskapet valde att shoppa eller sätta sig på någon pub, så valde några av oss att besöka The Scottish Whisky Experience och vad jag hade uppfattat som en whiskyprovning. Det är en upplevelsebaserad rundvandring (delvis sittande i ett slags whiskyfat) där man på ett fantasifullt lär sig en massa om whiskyframställning, får provsmaka whisky från en av de fem regionerna och sedan kan shoppa hejvilt bland flaskorna.

Jag trodde man fick smaka på flera sorter, jag. Men EN sort ingick i upplevelsen. Inte lätt att välja, men valde en rökig whisky. Inget dumt val.

Det finns fem regioner i Skottland, var och en ger whiskyn olika toner, allt från torvig och rökig till fruktig och söt med toner av honung. regionerna heter Highland, Speyside, Islay, Lowland och Campbeltown.

Dagen avslutades på Howies på Waterloo Place. Lokalen är spektakulär med sin höga takhöjd och sina stora fönster, men inte jättestor. Ett ballroom byggt i början av 1800-talet. Man ser framför sig hur de vida kjolarna svepte runt i dansen medan orkestern spelade.

IMG_0558

Förrätten var den traditionella rätten haggis, som är inälvsmat ihophackad till något som påminner om ett mellanting mellan isterband, pölsa och köttfärs. Tycker den var riktigt god. Här serverades den välkryddade haggisen tillsammans med potatismos och rotmos.

IMG_0576

En riktigt mäktig förrätt som följdes av lax med potatiskaka.

IMG_0620

Och sedan avslutade vi denna trivsamma middag med varm chokladkaka, kolasås och glass.

IMG_1129

En eftermiddag tog vi en tur ut från Edinburgh. Vilket landskap! En sen lunch intogs på The Old Mill. Där serverades nästan den godaste maten på hela resan, men även här fick vi vänta väldigt länge på den föreställda maten.

IMG_0699

Torsken var underbar!

IMG_1067

Pistagekakan med körsbärsglass var en fin anslutning.

Resan gick vidare till destilleriet Glengoyne, som räknar sig till Highlands, även om det ligger precis på gränsen till regionen Lowlands.

IMG_1126IMG_1115

Det var riktigt trevligt med en tur genom deras destilleri. Man fick inte fotografera där inne, men utifrån gick det bra.  Jag önskar jag kunde förmedla de mättade, rostade, dofterna!

IMG_1108IMG_1093

Den sista middagen åt vi på The Dome. Spektakulära lokaler med stora färgade fönster. Som i en dom. En tid fanns en bank inrymd i lokalerna, men sedan 1994 är det en stor restaurang. Det storstilade yttre till trots, var inte servicen eller maten något extra. Och jag tycker de har lite att jobba på när det gäller upplägget. Men miljön är imponerande och sällskapet var finfint.

IMG_1678IMG_1681

IMG_1435
Varm getost.

IMG_1437
Kött och mos med palsternacka och så en massa sås.

IMG_1465
Jordgubbsbavaroise. Den var lite blek. Det var inte bara fotografen som gjorde bleka bilder. 😉

Sammantaget ett underbart matäventyr, och naturligtvis ett fantastiskt tillfälle att lära känna alla nya kollegor. Edinburgh vill jag komma tillbaka till! Säger farväl med fish’n chips och en god strongbowcider.

 

 

En dag i matturismens tecken

Turism, matfilosofier och modeller för matföretagande. En riktigt matnyttig dag arrangerades av Smålands Turism i början av juni med titeln ”Autentiska matupplevelser”. TV-kocken Paul Svensson sådde idéer om ”zero waste”och att tänka grönt först. Och så fick jag upp ögonen för några nya tillbehör.

Platsen gick inte av för hackor den heller; Äppledalen norr om Jönköping. Bland äppelträd och ett böljande landskap där Vättern skymtar i horisonten samlades matföretagare och olika representanter för matturism för att höja kunskapen och intensiteten i arbetet med att skapa matdestinationer. Möjligheterna är så många!

Jens Heed från Visit Sweden visade på möjligheterna med att utveckla matturismen i Sverige. Det handlar om möjligheter för miljontals kronor för matturism, och hela turismen omsätter miljarder. Flera föreläsare, bland andra kocken Sven-Erik Larsson och forskaren Lena Mossberg, betonade under dagen  att man kan utnyttja platsen mer, dess unika egenskaper och förutsättningar. Gräv där du står och skapa intresse och produkter med utgångspunkt från det unika med just din plats. Och det man inte kan göra själv kanske grannen kan. Samarbete är  både vanligt och smart inom matturism.

Lena Mossbergs avslutande seminarie som beskrev en forskningsmodell för när vi når upp till den där ”wow-känslan” i en upplevelse var också intressant. Inte minst för att hon gav konkreta exempel från sin egen värld där hon byggt upp Villa Bro utanför Lysekil, som blivit en samlingspunkt för klättrare.

Hos Rudenstams i Äppledalen fick vi smaka tre sorters äppelmust. Du som trodde att äppelmust (äppeljuice) bara kan smaka på ett sätt: Åk till Rudenstams och smaka dig igenom deras sortiment av rena sortmuster så är du såld! Lika intressant som viner eller olika kaffesorter.

Paul Svensson driver bland annat Fotografiska och pop-upkrogen Retaste och är en hängiven ambassadör för att minska matsvinnet. Hans ”Zero waste”-filosofi har gjort honom nyfiken på de delar av våra grödor som vi normalt slänger. Det visar sig att smakerna många gånger är starkare i de delar vi slänger än i de delar vi tillagar. Till exempel persiljestjälkar, kålrotsblad och ärtskidor. Paul trycker lite extra på att han tar tillvara smak snarare än att han räddar det som normalt ses som skräp. Dessutom tipsar han om att vi borde bygga måltiden mer runt grönsakerna, vegetabilierna, än runt proteinet. De allra flesta av oss tänker först på om vi till exempel ska ha lax, kyckling eller nötfärs. Sedan funderar vi på vad som passar till det och i bästa fall har vi en del grönt på tallriken.  I Paul Svenssons anda kan vi tänka på det gröna först och sedan fundera på vilket kött som kan passa till det. Och så blir det mer av ett tillbehör. På så vis kommer vi också äta lite mindre kött. De enda gånger jag tänker ”grönt först” är när jag har köpt ett fint savoykålshuvud eller någon annan mumsig kål. Jag har lovat mig själv att bygga ännu mer utifrån grönsakerna, även om jag till mitt försvar vill säga att jag använder en hel del grönsaker som en naturlig del i den mat jag lagar.

IMG_7320

Paul Svensson var ansvarig för den meny som bjöds under dagen. Han byggde allt på lokala råvaror och det var ren poesi att få ta del av maten. Kanske gjorde några av tillbehören störst intryck, och jag vet inte om Paul själv stod bakom hela menyn, eller om Rudenstams kockar också bidragit. Bönhummusen var mild och underbar. Bondbönor mixas med lök, vitlök, citron och lite crème fraîche. Och så serverade de ett väldans intressant äppelmos som pimpats med honung, vinäger och pepparrot. Det tredje tillbehör som sitter kvar i smakminnet är den rökta majonnäsen. Genom att låta en bunke med rapsolja stå på indirekt värme i kolgrillen och suga åt sig grillröken, så skapas en intressant smaksättare. Nästa gång du gör majjo så tar du en fjärdedel rökt olja och lite grovkornig senap. Passar himla bra till potatis. Jag har inte hunnit försöka göra något av de tre själv ännu, men det ska jag förstås göra.

 

 

 

Jag är inte helt klar med 2017 – ett händelserikt år!

Jag hänger kvar lite, lite till i 2017, eftersom det var ett väldigt händelserikt år för mig. Jag har inte riktigt hunnit dela med mig av allt under året och vill gärna lyfta några godbitar innan jag också kastar mig vidare in i 2018. Se länkarna i slutet av detta inlägg! Mitt nyårslöfte, eller min ambition snarare, jag avger inte löften i den bemärkelsen, är för övrigt att lägga till lite mer nyttigt, mer bönor och linser och mer grönt såsom grönkål.

IMG_2267 (1)

Jag äter visserligen redan en hel del nyttigheter, men det nyttiga kan få ta större utrymme! Är inspirerad av kvinnorna bakom Food Pharmacy som är näringsjägare snarare än kalorijägare. De vill att tarmarna ska må bra vilket de gör när de goda bakterierna matas med rätt mat. När tarmarna mår bra, mår resten av kroppen också bättre och immunförsvaret stärks. Dessutom är deras filosofi att lägga till nyttiga val istället för att förbjuda det ena och det andra. Ett klokt sätt att tänka, eftersom mer av något nyttigt ger mindre av något annat (förhoppningsvis det onyttiga) med tiden. Jag följerFood Pharmacys podd, men har inte köpt någon av deras böcker än.

Tillbaka till 2017. En anledning till att jag inte hunnit dela med mig av fler recept och händelser under året som gått är att jag inte varit helt kry. Fick tugga en hel del sjukhusmat helt enkelt. Finns inte så mycket att tillägga om den upplevelsen ur matsynpunkt mer än att man ju i alla fall överlever på sjukhusmaten. Desto roligare var det att smälla upp ett stort partytält i vår lilla trädgård och samla släkt och vänner i slutet av sommaren. Jag fyllde femtio! Hurra!

Här kommer några inlägg där jag berättar om femtioårsfirandet i trädgården, ett besök på årets svenska spritbar, ett studiebesök på korvfabrik i Norge och äppelmustning i äppeldalen. Klicka gärna och läs!

Och du, skaffa dig ett riktigt gott 2018!

 

Äppelmustning på Rudenstams

IMG_4489

Norr om Jönköping, längs Vätterns östra sida, odlar Rudenstams äpplen på 20 hektar och gör äppelmust och andra goda drycker. Och en hel del annat på frukt- och äppeltema. På hösten kan man lämna in sina äpplen till Rudenstams för mustning. De erbjuder också trevliga evenemang så att man kan följa äppelsäsongen.

Under äppelskördetiden samlades en drös härliga kvinnor, inklusive mig själv då, för att tillverka must i äppeldalen. Under en kväll skulle vi få göra äppelmust på Gravensteinäpplen med hjälp av självaste mustmästaren Jeurgen Thelander.

IMG_4486

Jeurgen gick först igenom några olika muster så vi fick känna hur olika de kan smaka. Varje äppelsort har sin karaktär. Äppelmust är verkligen ett gott alternativ till vin till maten! Kvällen gav insikt om att det är ett hantverk och hårt arbete att skapa all denna härliga äppelmust. Musten görs av enbart äpplen men är lite grumligare än vanlig juice. Vi fick också prova Rudenstams äppelglögg, en ljus, milt kryddad, väldigt god alkoholfri glögg.

Först sorteras äpplena så att mögliga eller skadade äpplen inte kommer med i krossen. När äpplena tvättats och krossats slevas krosset över i en press som pressar ut all saft ner i en stor gryta. Grytan är ansluten med en slang till anläggningen som ska pastörisera musten. Pastörisering är ett viktigt steg för hållbarheten. Sedan fylls musten på bag-in-boxpåsar eller flaskor och kyls i vattenbad innan etiketten sätts på. Det var en härlig känsla att få sätta på korken till sin egentillverkade must! Och god blev den också.

IMG_4535IMG_4548

Om du inte redan har varit på Rudenstams gårdsbutik & kafé så kan jag varmt rekommendera ett besök. I butiken finns inte bara äppelprodukter, utan även annat ätbart och en del inredning. I kaféet bjuds det på allehanda goda äppelkakor och annat med äppeltema. Landskapet runt butiken är också underbart. Ett böljande landskap av äppelträd med Vättern glittrandes i horisonten. Följ Rudenstams på fejjan eller instagram, så missar du inte alla trevliga evenemang de erbjuder.

Studiebesök hos norsk korvtillverkare

73031410-728A7213 foto Kenneth Myhre
Foto: Kenneth Myhre

Äldste sonen bor i norska Hönefoss där han spelar hockey och jobbar på korvfabriken Leiv Vidar AS. Jag blev inbjuden att följa tillverkningen en dag. Mycket spännande!

IMG_4669

Tänk att de kan göra så mycket korv i en trots allt ganska liten fabrik och med så få personer. Leiv Vidar och svenska Lindvalls Chark har samma ägare och tillsammans har de en omsättning på en halv miljard norska kronor. Så, så himla små är de förstås inte.

IMG_4670

Ägaren är en sann Rolling Stonesvän, vilket inte går att missa. Fasaden pryds av en välbekant ikon.

IMG_4688

Ska man besöka livsmedelstillverkning är det noga med hygienen. På med skyddskläder och tvätta händer och skosulor.

 

Sedan fick jag följa tillverkningen genom smettillverkning, stoppning och rökning och slutligen sortering och förpackning.

Leiv Vidar gör korv till bland annat Circle K och Coop. Norrmännen gillar ost i sina korvar. Ost- och baconkorven var finfin, kan jag intyga. Och till jul hade sonen med sig riktigt smarrig norsk julkorv som vi stekte och åt med surkål. Vi åt upp den innan jag hann ta ett endaste kort.

IMG_4775IMG_4774

Men frågan är om inte sonens krämiga carbonara var det bästa i matväg den norska helgen i alla fall. Carbonara och norsk julebrus. En godissmakande läsk som inte påminner om vår must det minsta.

Femtioårsfirande med fin eftersmak resten av året!

Det var inte självklart att jag skulle fira min femtioårsdag med en fest, men när det var bestämt, reste vi vårt stora partytält i vår lilla trädgård och bjöd in släkt och vänner till trädgårdshäng. Det är praktiskt att fylla år mitt i augusti! Det finns i alla fall en chans att vädrets makter står på ens sida. När tältet ändå stod uppställt bjöd vi in grannarna på lite afterwork och snittar kvällen innan femtioårsbjudningen. Det blev himla trevligt och den sista grannen rullade hemåt vid midnatt.

DSC_0489

Att få samla goa vänner och fina släktingar under en eftermiddag/kväll i vår lilla trädgård var helt underbart. Värmen jag kände djupt i mitt hjärta har räckt hela året. Tänk att man lärt känna så många härliga människor! Värmen ute kanske inte var lika påtaglig och en och annan gäst frös nog lite till slut i augustinatten.

Ja med vad åt ni då?

Men vad åt ni nu då, undrar en matbloggsvän av ordning. Jo, de tre snittarna till grannträffen bestod av crostini med brie och tomatpesto, kavring med laxröra och så tunnbrödsrullar med rostbiff och pepparrot. Dessutom fanns osttärningar med fikonmarmelad.

DSC_0321
Crostinin köpte jag färdig, lade på bitar av brie och toppade med färdig tomatpesto (Zetas) förstärkt med extra parmesanost och basilika.

DSC_0323
Tunnbrödsrullarna fyllde jag med rostbiff, majonnäs, massor av färskriven pepparrot och salladsblad.

DSC_0320
Laxröran gjorde jag utifrån ett recept på laxcheesecake som instagrammaren @fiasmatskryt tipsade om. Röran passar perfekt på små bitar av kavring!

Här är laxröran:

200 g Philadelphiaost
2 dl creme fraiche
saft från en halv citron (ta lite i taget och smaka av)
3 msk hackad dill
3 msk hackad gräslök
3 msk mycket fint hackad rödlök
200 g strimlad kallrökt lax
lite salt och svartpeppar
dill till dekoration

Blanda allt till en röra och låt stå att mogna minst en timme. Smaka av med salt och peppar innan du lägger upp röran på kantskurna bitar av kavring. Dekorera med dill. Om du vill göra en hel laxtårta à la Fiasmatskryt: Mixa 300 g kavring och häll på 200 g smält smör. Blanda och tryck ihop i en form med löstagbar kant. Låt kallna i kylen. Bred ut laxröran på tårtan och låt stå minst en timme i kylen eller till nästa dag. Dekorera efter önskemål med t ex dill och laxrosetter.

Trädgårdshäng

Till mitt trädgårdshäng med släkt o vänner tog jag hjälp av Evelinas kök i Forserum. Hon lagar fräsch mat i säsong och hennes matfilosofi stämmer fint med mitt eget sätt att laga mat. Dessutom bakar hon gudomligt surdegsbröd och otroligt mumsiga bullar, tårtor och kakor. Följ gärna Evelina på instagram för öppettider, utbud, frestande bilder och tokiga danser.

DSC_0399

Buffén bestod av kyckling, fläskfilé, paj, två olika såser, potatissallad, bulgursallad, grönsallad, kall ärtsoppa och bröd. Det fanns också frukt och ost. Till detta drack man cava, rött vin, vitt vin, öl, äppelmust, svart vinbärsdryck eller mineralvatten. Till kaffet serverade jag kladdkaka (tack alla som hjälpt mig baka!) med inlagda körsbär och grädde samt chokladpraliner.

Matiga presenter utan dess like

Jag fick de mest otroliga matpresenter! Delikatesskorgar, vin och vinprovning och presentkort på restaurang, en underbar trerätters middag hemma hos vänner och en specialkomponerad femrätters middag för hela familjen på El Duderino.

Jag får ju inte glömma min underbara glassmaskin från maken, en Musso Mini på 19 kilo.

El Duderino

Barmästaren på El Duderino, Stefan Skotte, valde omsorgsfullt ut de mest fantastiska dryckerna till den lika lyckoskapande maten som kocken Simon Dahlén satt samman. Eller tvärtom kanske; drycken först och maten sedan om det var komponerat i sann ”dude-anda”.

Maken till vänster med Stefan Skotte samt Simon Dahlén med lingonsorbeten.

Simon som var på El Duderino för vår skull denna kväll äger El Duderino och Restaurang Sjön tillsammans med Stefan och ytterligaste två kumpaner. El Duderino fick senare under hösten utmärkelsen Sveriges bästa spritbar av den Svenska Spritakademin. Inte konstigt alls med tanke på hur de jobbar med urvalet av de märken de serverar. Om du får tillfälle att vara med på någon av El Duderinos temakvällar, tveka inte!

Här kommer menyn, men tyvärr har jag tappat en del detaljer i rätterna och dryckerna (var det päron till risotton och var det soppar eller kantareller på torsken?).  Jag får nog be om ursäkt till både kocken och barmästaren! Men jag lovar, det var en upplevelse utöver det vanliga.

En gudomlig limoncello som start (här finns ingen bild, tänk solgul)

IMG_3848
Råbiff med löjrom och pepparrot samt en 12-årig Ålborg

IMG_3865
Svamprisotto med en härlig stout

IMG_3871
Torskrygg på savoykål med krispigt vitt vin från Famille Perrin

IMG_3881
Hjortfilé med jordärtsskocka och Cote-du-Rhonevin från Famille Perrin

img_3873.jpg
Lingonsorbet

IMG_3885
Chokladkaka med frystorkade hallon, minimaränger och chokladjord med en rom från Gosling.

IMG_3887
Det blev visst även en Dark ’n’ Stormy-drink på det. Den görs av Goslings Black Seal® Rum, ginger beer och lime.

Jag ska betona att de i sällskapet som inte drack alkohol serverades lika uttänkta drycker i form av olika teer och juicer.

IMG_3852
Jag och resten av familjen kan bara säga tack och skål för upplevelsen, Pelle Jonsson (t.v.)!

Jag har ätit upp det mesta av presenterna och druckit upp allt vin… men kvar finns en vinproving och ett restaurangbesök på fiskrestaurangen Pescadores i Jönköping. Så det går ingen nöd på mig under 2018 heller.

 

En vecka på Kap Verde

IMG_2018

Att påstå att jag har kartlagt Kap Verdes kök på en vecka genom att bo på ett all-inclusivehotell skulle vara förmätet. Men jag har ändå hunnit smaka en hel del olika rätter och tror att jag har fått en bild maten.

IMG_2403

Maten på Kap Verde skulle jag vilja summera som färsk och fräsch med mycket fisk, skaldjur, ostar, grönsaker och frukt. Fina råvaror som ofta tillagades öppet i restaurangen. Och urvalet av sallader och varma grönsaker kunde man verkligen inte anmärka på.  Afrikanska influenser som långlagat lamm, torkad frukt och couscous samsades med portugisisk/brasilianska influenser med bland annat böngrytor och vin från Portugal. Många olika grytor serverades, en del helt vegetariska. Samtliga ganska försiktigt kryddade, lite uddlösa, om jag får vara lite kritisk. Den mest kända grytan heter cachupa rica och består av majs, sötpotatis, bönor, cassava, grönsaker och olika sorters kött, beroende på tillgång. Man lagar den omsorgsfullt och länge och värmer den gärna nästa dag, varför inte till frukost.

IMG_2057

Har förstått att om man verkligen vill ha vällagad och spännande mat ska man leta efter restaurangerna där lokalbefolkningen äter. På de stora hotellen är utbudet enormt men samtidigt lite likriktat. Och vi valde att stanna på hotellet för att koppla av maximalt, tömde huvudena på vardagstankar, måsten, projekt och göra, göra, göra.

IMG_2399

Allra bäst tyckte jag om tonfiskcarpaccion, den färska och hastigt stekta tonfisken och de olika bläckfiskrätterna. Bara måste laga bläckfisk här hemma snart! En annan liten goding var något så enkelt som vinmarinerade katrinplommon som serverades till olika kötträtter. De passade lika bra till osten.

IMG_1793

Kap Verde ligger ca 1000 km söder om Kanarieöarna och 600 km väster om Afrikas fastland, mitt i Atlanten. Språken som talas är portugisiska och kreol. Det är en ung afrikansk stat men har en lång historia som började på 1400-talet då portugiserna koloniserade de obebodda öarna. En del av arvet handlar om slavhandel. Slavskeppen mellanlandade på Kap Verde där slavarna sorterades. De som var i bra skick fick åka vidare, de som var svaga eller på annat sätt inte dög fick stanna på ön och klara sig bäst de ville.

Salinas, saltutvinning östra Sal.

En del slavar fick arbeta i saltutvinningen. Än idag utvinner man salt i den gamla vulkankratern på Sal. Saltet exporteras inte längre, utan förser endast Kap Verdes befolkning med salt. Turister vallfärdar till Sals östra sida för att få gno sig i leran och bada i det 26-procentiga saltvattnet. Efter ett dygn är din hud tio år yngre.

Favelor - här bor de fattiga i skjul byggda av det de hittar.

Det är med blandade känslor jag ser att Kap Verde är så fattigt utanför de fina hotellen. Turismen är viktig, jag har hört siffror på att upp till 98 procent av pengarna kommer från turismen. Jag har inte kunnat säkra upp den siffran, men en annan viktig inkomst är pengarna från de kapverdianer som emigrerade när det var oroligt på öarna för några år sedan.  De fattigaste på ön bor i favelor i enkla plåtskjul där den eviga vinden viner runt knuten. Det är torrt som snus i marken och sanden yr runt överallt. Hotellens anställda blir tydligen hämtade till jobbet (även de som inte har det riktigt så här fattigt) eftersom de inte har råd att åka buss och det är för långt att gå varje dag. Trots att det stundvis verkar vara kärvt att bo på Kap Verde möts man av vänliga, trevliga, glada människor. Stolta människor.

IMG_1787

Tillgången på färskvatten är begränsad på öarna, precis som på Kanarieöarna. Som turist dricker du buteljerat vatten. Många öbor har inte rinnande vatten utan går varje dag till speciella stationer, fontenario, och köper vatten i dunkar som de bär hem på huvudet eller med hjälp av skottkärra.

IMG_1793

Kap verde består av tio öar, varav nio är befolkade. Ön Fogo har en aktiv vulkan som under sitt senaste utbrott i november 2014 täckte vin- och kaffeodlingarna på ön med lava. Det tar många år innan det går att odla där igen, så när det vin som finns buteljerat är slut, är det slut på riktigt. Jag misstänker att kaffe odlas på fler öar än Fogo, för det var gott om kaffe i de små butikerna. Kanske inte det allra godaste kaffe jag druckit, men jag köpte med mig lite hem i alla fall. Kaffe och några lokalt tillverkade armband var för övrigt de enda shoppingresultaten. Det finns inte så mycket att köpa och det är skönt att slippa kommersen. På flygplatsen köpte jag lite kap verdiansk rom.

Palmeira

Det är inte alltid enkelt med logistiken. 80 % av maten importeras. Det mesta kommer till hamnen i Palmeira. Här går vågorna ibland så höga att de stora båtarna inte kan lägga till i den lilla hamnen. Då får mindre fartyg gå ut och lasta om varorna och ta med dem in till hamnen. Tempot på Kap Verde verkar styras av mottot ”no stress”. Därför kan det, enligt guiden på vår rundtur, ta upp till två dygn att få varor från hamnen i Palmeira till byn Santa Maria där turisterna håller till, trots att det ligger endast tjugo minuter bort med bil. Det kräver förstås bra planering och framförhållning för till exempel restaurangerna.

IMG_1685

Det ska erkännas, våra största bekymmer denna vecka var vilken drink vi skulle välja. Eller om vi skulle ligga vid poolen eller på sandstranden. En riktigt avkopplande och härlig vecka med sol, ca 28 grader och en konstant, lätt bris. Palmer som vajade. Drinkarna som ingick i all inclusive var väl inte så spännande egentligen. Men de får godkänt. Det öl och vin som fanns var i huvudsak portugisiskt. Det fanns ett bra utbud av alkoholfria drinkar också.

IMG_2189

Havet är blått och turkost, salt, förhållandevis varmt och med stora vågor. Stranden sträcker sig kilometervis. Inte för inte samlas många kitesurfare här. Det blåser i princip konstant, vilket kan vara besvärligt emellanåt, men vi hade väl tur, för den lätta bris som blåste störde inte oss. Poolområdet i hotellkomplexet var trevligt och fräscht och där får man också skydd från vinden om man nu tycker att den är besvärlig.

IMG_1959

Varje morgon steg jag upp i gryningen lite innan klockan sju för att promenera en timme längs stranden medan solen gick upp över horisonten. Kan inte tänka mig något mer rofyllt och energiladdande.

IMG_1647

Hotellpersonalen går hela tiden runt och frågar om man inte vill spela volleyboll, bingo, dansa, träna i vattnet eller öva salsa. Och när de inte erbjuder aktiviteter dansar de själva för turisterna. Vid poolen, på stranden eller på kvällen på scenen.

Om jag blundar hör jag fortfarande det dånande havet, palmernas sus och den medryckande dansmusiken.

När Mitt Kök kom till Jönköping och jag åt ostron

Under namnet Elmia Vårsalong arrangerades här i Jönköping bland annat mässan Mitt Kök i helgen som gick. Det var en liten men naggande god tillställning. På mässan fanns bland annat en massa provsmakningar av vin och småländsk mat. Det såldes ostar och honung, marmelader, lakrits och choklad korv, fisk och kökstillbehör.

Fisk Idag

Dagens höjdpunkter för min del var att jag åt ostron för första gången. Det har liksom inte blivit av tidigare, trots att jag gärna smakar på allt möjligt nytt. Så här glad kan man vara när man lyckats övertyga en person om att äta ostron. 🙂

Ostronätaren i egen hög person

Ostron var ju jättegott! En frisk smak av hav. Och det var inte alls så slemmigt som man hört. Lite så klart, men inte på ett otäckt sätt. Det gav mersmak kan jag säga.

Annika Svedberg

Jag lyssnade också på en kort föreläsning med Annika Svedberg om att ta tillvara på ogräs. Det vet ni som följer bloggen att jag gillar. Se till exempel receptet på denna kirskålspesto eller detta inlägg som ger ytterligare ett par tips på vad man kan göra goda saker av. Jag har alltid varit intresserad av olika örters nyttoeffekter. På föreläsningen fick man både lite tips på hur och till vad man kan använda ogräset. Annika finns på hudohalsa.com och jag hoppas kunna pricka in en örtvandring framöver för att lära mig mer.

Svenska utekök

En annan rolig monter var det nya uteköket från Svenska utekök. Det skulle man ha, så slipper man gå in och fixa med middagen när det är fint ute.

Jag samlade på mig en del information om lokala producenter, fik och affärer. Det kan bli roliga dagsutflykter i sommar. Ett par tips:

Werna Maten. De har en butik i Värmano, där olika producenter slår sig ihop för att sälja åt varandra. De har just fått en vagn som de kan ha på torghandel och marknader, så de dyker nog upp lite här och där med sina småskaligt producerade läckerheter framöver. www.wernamaten.se

Timjan Restaurang och Café. Ett café en bit sydväst om Vrigstad som utlovar hembakat och hemlagat. www.cafetimjan.se

Äppledalen – Smålands Toscana. Norr om Jönköping, på väg mot Gränna, finns sluttningar med klimatzoner perfekta för äppelodling. Här finns odlingar, butik, café och fina naturstråk för vandring eller cykelturer. Du hittar dem på Twitter  och Instagram som @appledalen. Här finns bland andra Rudenstams Bär och Frukt som gör god must och nektar. Passade på att köpa deras supergoda svartvinbärsnektar på mässan.  www.rudenstam.se

Innan vi gick, dottern och jag, köpte vi en kruka lagerblad. Den fick bli gå-bort-present till kvällens middag. Gillar att ge presenter man kan äta. Inte så förvånande kanske. =)

Ser fram emot nästa gång mässan kommer till Jönköping.

En Carl Butlerkväll i skånska Borrby

Tänk dig två fans av Carl Butler, varav den ena har nästan alla hans kokböcker i hyllan. Och så kommer ett tillfälle att delta i en kväll med Carl Butlertema. Visserligen en bit bort, men det passar ändå för dessa två fans, som är mor och dotter och som vill göra en utflykt tillsammans. Carl Butler var en kock som lagade goda rätter, ofta med få råvaror. Han gav ut en hel rad kokböcker och drev restaurang i Stockholm.

Sagt och gjort, vi lyckades få de sista platserna på Anders Öhmans Butlerkväll i skånska Borrby en lördag i februari. Denna kväll var en avslutning på ett Carl Butlerprojekt där Anders har lagat mat efter Butlers recept och sedan gjort samma recept med egen tvist. Kolla in hans fina blogg här: ohmansmatochvin.com

Borrby

En promenad vid havet hann vi med innan middagen. Dagen till ära var det blåsigt värre också. Det är så vackert och rofyllt med hav.  

IMG_7533

Ena veckan Atlanten och palmer, andra Östersjön i snålblåst. Båda fina.

Öhman, Borrby, Bakfickan

Bakfickan i Borrby passade väldigt bra för tillställningen. Just här fick vi reda på att fredagens sittning hade lite premiärnerver och missar, medan det hade gått bättre under lördagen. Och det kan jag skriva under på. Vi upplevde inga missöden alls. Tvärtom.

 

IMG_7564  

Här självaste kocken med undertecknad.

 

IMG_7554

Till förrätt kunde man välja mellan avocado med räkor och valnötter…

 

IMG_7553

…och gratinerad löksoppa. Det tycker jag du ska passa på att laga medan vintern fortfarande har sitt grepp om oss. Så gott!

 

IMG_7561

Mamma valde biff Butler som huvudrätt. Jag tog coque au vin.

 

IMG_7557

Goda viner fick vi till alla rätter. Och sällskapet var ett riktigt trivsamt Borrbypar. Det här lite oväntade mötet lyfte kvällen ytterligare ett snäpp. Här lyfter mamma glaset medan Lena inspekterar sin varmrätt.

 

IMG_7571

Som avslutning tog vi båda en mumsig chokladmousse med apelsin.

Som om det inte räckte med en härlig middag i Carl Butlers anda. Kvällen fortsatte lika trivsamt. Just denna kväll hade en annan lokal i huset premiär. Där spelade ett band dansmusik och vi fick svänga våra lurviga några varv. Det kan jag säga var helt otippat. Jag är inte den som går på dans särskilt ofta. Knappt aldrig. Men vi hade en riktigt härlig kväll Borrby, mamma och jag. Sov gjorde vi i Blå Huset som drivs av familjen Öhman, ett litet Bed & Breakfast med retrorum. Vi bodde i 50-talsrummet, där man bl a kunde läsa tidningen Form från 1956.