Etikettarkiv: kaffe

Kaffe utan beska

Jag älskar nördar! Och just en nörd fick maken och jag träffa när vi gick på kaffeprovning hos Ingo Deters på Gårdsrosteriet i Vista kulle utanför Jönköping. Han lyckades utan problem och utan starka övertalningar få oss att begripa att mörkrostat kaffe från affären inte är det vi vill ha. Egentligen. Och hur gjorde han detta? Jo han lät oss förstås smaka på olika sorters kaffe.

IMG_0620En hel värd målades upp medan kafferosten stadigt lät trumman gå runt runt med 12 kilo kaffe. Först grönt och rått, till slut väldoftande och krispigt. Ett viktigt moment under rostningen är ”cracket”. Det vill säga när kaffebönorna poppar till, spricker, öppnar sig. Då är det dags att sänka temperaturen.

IMG_0632_2Slutligen kyls kaffet snabbt i ett tråg, innan det kan packas.

Vi fick smaka både det alldeles nyrostade kaffet och samma sorts kaffe som fått ligga till sig ett par dygn. Vilken skillnad! Efter att ha fått vila har kaffet mognat och djupnat i smaken.

IMG_0628

Vi testade totalt sju olika kaffesorter. Fascinerande att få känna skillnaden mellan olika sorter och ursprung. Sydamerika är stort så här i februari, så de flesta sorterna var från Brasilien, Colombia och Peru. Men vi testade även ett indiskt kaffe.

IMG_0647

Alla koppar bryggdes på samma sätt, med tysk precision. Eller helt enkelt med en äkta nörds precision. Lika mycket bönor, samma malningsgrad och lika mycket vatten. Fruktigthet, syra och ekfat… smakerna trädde fram väldigt tydligt. Vi pratade single, blended och ursprung. Samma terminologi som vid vin- eller whiskyproduktion.

IMG_0632 2

Det var lite kyligt i rosteriet, så kappan fick sitta på. Vid provningen är det viktigt att spotta ut kaffet, så att inte aromerna från en sorts bönor blir hängande i svalget. Och så är det viktigt att sörpla in mycket luft tillsammans med kaffet.

Och hur var det med mörkrosten? Ingo Deters menar att de stora kaffemärkena du köper i affären och som erbjuder mellanrost och mörkrost rostar sönder smaken. Välgjort kaffe har ingen beska. Bara subtila smaker som hänger kvar länge i gommen.

Som ett Zoega-mörkrost-fan måste jag erkänna att det ljusast rostade kaffet från Brasilien gjorde stort intryck. Gårdsrosteriets egen blend var också sagolikt god. Mest spännande var ett kaffe från Costa Rica som var soltorkat. Vi var överens om att det inte var så gott egentligen, men det kittlade smaklökarna på ett oväntat sätt med sin syra.

IMG_0669Ingo Deters menade att allt fler brygger manuellt i olika typer av kannor. Maskiner i all ära, men med manuell bryggning lockar du fram smakerna ännu bättre. Här en japansk kanna. I bakgrunden på den lilla lappen ser du också hur bönorna ändrar färg (och doft!) vid rostningen. Från grön till kaffebrun. Den gröna, råa bönan är full av antioxidanter, men smakar nästan inget alls till skillnad från den rostade bönan.

IMG_0619

Om du aldrig har varit på kaffeprovning så rekommenderar jag det varmt. Jag har bara skrapat på ytan av allt Ingo berättade om ursprung, rostning och tillredning. Och vill du inte fixa med kaffebönor själv, så kan du njuta av Gårdsrosteriets kaffe på bland annat Bryggan i Jönköping.

Slutligen vill jag skicka med Ingo Deters tips om att INTE förvara kaffebönor i kylen eller frysen, vilken jag får erkänna att vi gjort hittills här hemma. Då drar bönan ihop sig och släpper inte fram sina smaker. Den blir också fuktig. Dessutom tränger oljan i bönan ut och du går miste om en massa aromer. Så fixa en tät förslutning och in i skafferiet med bönorna.

Provsmakning av rättvist kaffe och choklad

Jag fick hem smakprov av kaffe och choklad av märket Eguale. Deras produkter är rättvisemärkta och kravmärkta. Bara det gör det värt att titta närmare på dem. Odlingen av kaffe och kakao hör väl inte precis till de mest rättvisa och hälsosamma annars.Eguale kaffe och choklad

En gång frågade jag Zoegas varför de inte kommer med fler ekologiska kaffesorter. Man menade att det inte finns efterfrågan. Det tycker jag är synd. Vi som kan borde lägga den där extra kronan på vårt kaffe och den choklad vi köper (och andra saker också förstås) för att stödja rättvisa förhållanden och uthålliga produktionsmetoder. Jag lever i tron att de olika märkningarna och standarderna blir allt bättre och lättare att kontrollera, men om inte vi konsumenter stödjer utvecklingen genom vårt val av produkter, blir det också svårt att få bättre styrningsmetoder (och märkningar) över tiden.

Hur smakade nu Eguales kaffe? Det var av sorten ”Gayo mountain single origin”, ett lätt mörkrostat bryggkaffe från Indonesien. Det står att det ska vara fylligt, men jag tycker inte det var så fylligt som jag helst vill ha mitt kaffe. Kaffet var ganska milt och får godkänt, men blir ingen favorit.

Eguale mörk choklad

Och chokladen? Jag råkade smaka på mintchokladen precis innan jag testade kaffet. Munnen fylldes av sprudlande glad mint, men kaffesmaken försvann, så jag fick helt enkelt brygga mer kaffe lite senare. Man känner att det är choklad av bra kvalitet. Rekommenderas för dig som gillar mint! Jag mumsar hellre ren, mörk choklad. Den har jag också testat. Eguales mörka choklad med 70 % kakao är kanongod med en ganska kraftig kakaosmak. Den väljer jag gärna nästa gång det ska handlas mörk choklad.

Dottern kom hem från ett läger i dagarna och meddelade att hon druckit ett himla gott te. Det visade sig vara Eguales Rooibos Orange. Och innan jag fick hem smakproverna härom veckan hade jag knappt sett till de vackert designade produkterna av detta märke. Nu är de plötsligt överallt. 🙂

Företaget bakom Eguale heter Sackeus.

En mörk frestelse i koppen

Zoégas har tagit fram en ny mörkrostad kaffesort. Jag gillar Zoégas ganska kraftiga kaffesorter. Dock har jag valt deras lite mildare rostningar hittills. Favoritsorten är ”Estanzia”.  Den är krav- och rättvisemärkt. Jag blev lite nyfiken på Zoégas som företag i och med det nya kaffet och surfade in på deras hemsida. Där lärde jag mig en del om de tre faktorerna syra, fyllighet och arom som sammanlagt ger smaken. Till min förvåning står det också att ett mörkrostat kaffe har lägre syra än mellanrostat. Det är kanske därför jag gillar det här nya riktigt mörkrostade kaffet som heter Dark Temptation.

”Zoégas Dark Temptation är ett mörkrostat bryggkaffe gjort på högväxande bönor från Östafrika som ger en mjuk kryddighet och fyllighet, och pärlbönor från Brasilien som bidrar med ett friskt och nötigt inslag. Blandningen ger ett mustigt kaffe med härliga toner av stjärnanis och hasselnöt.”

Det är faktiskt så trevligt att jag överväger att sätta det överst på favoritlistan bland bryggkaffesorter. Det är till och med gott utan mjölk! Det finns bara ett problem: det är varken krav- eller rättvisemärkt. Det förvånar mig lite, eftersom man på Zoégas tror att sorten ska tilltala yngre och jag har fått för mig att den yngre generationen lägger stor vikt på sådana frågor.  Jag kontaktade Ulrika Wallberg, Nordic Brand Manager på Zoégas, för att få klarhet i frågan:

”Du har helt rätt att den yngre generationen i högre utsträckning än den äldre efterfrågar certifierat kaffe. Men det innebär inte att de flesta yngre verkligen köper det. Certifierat kaffe av något slag står fortsatt för en liten del av kaffeförsäljningen i dagligvaruhandeln, beroende på hur man räknar ca 6%. Så med vårt befintliga sortiment av två smakrika och mörkrostade dubbelcertifierade produkter (krav & fairtrade) – Zoégas Estanzia samt Zoégas Hazienda samt nya Zoégas Dark Temptation menar vi att vi har produkter för alla önskemål och behov för en något yngre och nyfiken samt smakintresserad målgrupp.”

Jag får fundera vidare på hur viktigt det är för mig att kaffet är krav- och rättvisemärkt medan jag sörplar vidare på resten av mitt Dark Temptation.

Några ord om företaget: Zoégas grundades 1886 i Helsingborg av italienaren Carlos Zoéga. Familjen Zoéga sålde företaget till Nestlé på hundraårsdagen 1986. Zoégas är ledande på marknaden för mörkrostat kaffe. Man har en egen butik i Helsingborg på Drottninggatan. www.zoegas.se

Bilden har jag lånat från Zoégas.