Tag Archives: polsk mat

Matmorsans coleslaw

En frisk, lagom krämig, saftig coleslaw. Enkel att göra mjölkfri om du vill.

Coleslaw

200 g vitkål
1 medelstor morot
1 schalottenlök
1 tsk ingefära
1 syrligt, fast äpple
1 msk dijonsenap
2 tsk vit balsamvinäger eller äppelcidervinäger
1 msk socker
2 msk majonnäs
1 dl crème fraîche

Strimla kålen fint, helst med mandolin eller liknande så det blir riktigt tunna strimlor.
Skala och riv moroten medelgrovt.
Skala och riv ingefäran fint.
Skala och finhacka löken.
Skala och riv äpplet grovt.
Blanda kål, morot, lök, äpple och ingefära med vinäger, senap, socker och lite salt. Knåda omilt i en minut. Om du inte vill köra ner händerna i salladen kan du lägga den i en plastpåse.
Rör ner crème fraîche och majonnäs. Smaka av med mer salt.
Låt gärna stå och mogna någon timme eller till nästa dag. 

Variera:

Byt ingefäran mot lite curry eller riven pepparrot. Eller vänd ner en hackad chilifrukt.

För mjölkfritt:

Byt crème fraîche mot Sour Supreme. Kontrollera att majonnäsen inte innehåller mjölk, vilket ofta lättmajonnäs kan göra.

Att äta till

Och vad passar till coleslaw? Jo allehanda stekt och grillat, till exempel.  Nu senast gjorde jag en omgång sallad som räckte två dagar.

Först åt vi coleslawn med polska korvar och stekt potatis. Korven hade jag hittat i den polska specialbutiken på Östra Storgatan i Jönköping. Den korven kommer jag att köpa igen! Det finns en hel massa olika korvar i butiken. Gäller bara att förstå vad de heter och innehåller… men här kommer min tjeckiska till pass. Språken är inte helt olika. Här har jag tyvärr ingen bild som gör maten rättvisa.

Texas Longhorn Revbensspjäll

Dagen efter blev det latmat… Revbensspjäll från Texas Longhorn (köpt på Ica). Då passar coleslaw också fint, liksom potatisklyftor. Texas Longhorn har också coleslaw i sitt sortiment, men den gillar jag inte så mycket. Däremot har de en tomatsalsa som är väldigt fräsch och fin. Tyvärr fanns inte den att köpa just denna gång. Men de där möra, rätt så söta bbq-revbensspjällen har jag köpt två gånger nu och de går åt här hemma. Inte billigaste snabbmaten, men det blir nog fler fredagar med dessa spjäll ändå. Helst med hemgjord coleslaw.

Zurek – polsk, syrad rågsoppa

Om du har varit i Polen har du troligen träffat på bigos, pirogi och annat gott med svamp och kål. Jag har särskilt fäst mig vid den syrade rågsoppan zurek, som ibland serveras i en skål gjord av bröd.

Zurek

Mina kollegor i Polen har förstått att jag är matintresserad och när de kom till Sverige på ett möte på senhösten hade de med sig en flaska syrad råg. För nog är det så att även polackerna har en stressig vardag och inte hinner stå och syra råg i dagarna fem innan de ska äta sin soppa. Jag fick också en liten kokbok. Bara att skrida till verket och göra zurek, alltså. Och så snart jag hinner ska jag prova att göra bigos också.Zurekbas och liten polsk kokbok

Sist i inlägget beskriver jag hur man, enligt den kokbok jag fått, gör den syrade rågen/zurekbasen. Men jag har inte provat att göra den själv. Den är som en surdeg med vitlökssmak.

Så här gör du zureksoppa:

2 morötter
en bit rotcelleri, ca 100 g
0,5 purjo
ett knippe persiljestjälkar
1 lagerblad
1 tsk mejram
1-1,5 l vatten eller buljong (kött-)
250 g stekfläsk eller bacon
4-5 medelstora potatisar
syrad zurekbas, ca 5 dl
ev: 1 msk mjöl utrört i 2 msk grädde

Till servering:

2 hårdkokta ägg i klyftor
2 smakrika korvar, stekta
100-200 g kokt nötkött, stekt fläsk och/eller skinka
persilja
2 msk riven pepparrot

Skär grönsakerna och fläsket/baconet i små tärningar. Fräs grönsakerna mjuka med fläsket. Tillsätt tärnad potatis och kryddorna. Häll på vatten (eller buljong, tycker jag är bättre) så att du får ca 2 liter. Koka 20 minuter eller tills potatisen är helt mjuk.

Ta upp persiljestjälkarna.

Mixa soppan lite slarvigt.

Tillsätt zurekbas, ca 0,5-0,75 liter eller tills du tycker soppan är lagom syrlig. Soppan ska vara tjock i konsistensen. Tillsätt också ev grädden med mjölet. Kan uteslutas.

Koka ytterligare fem minuter. Smaka av med salt och peppar.

Servera soppan med bitar av god korv, kött/skinka och klyftor av hårdkokt ägg. Strö riven pepparrot och persilja över.

Surdegen/zurekbasen:

500 g fullkornsmjöl av råg eller havre
Torra bitar av osötat rågsurdegsbröd (ca 2 skivor)
3 vitlöksklyftor
1 liter hett vatten (ska ha kokat)

Häll det heta vattnet över mjöl och torra brödbitar i en gjutjärnsgryta. Lägg i en krossad vitlöksklyfta. Låt stå i rumstemperatur ett dygn.

Häll av vätska som inte sugits upp av mjölet. Tillsätt lika mycket nytt vatten. Vattnet ska vara kokt, men kallt. Tillsätt de två resterande vitlöksklyftorna, krossade. Låt stå i tre dygn. Sedan är basen färdig att tillsätta i soppan.

Jag tog en sväng till Polen

I veckan var jag i Poznan med jobbet. Mitt jobb har tyvärr inget alls med mat att göra. Men äter gör man ju ändå. Det var första gången jag var i Polen och jag såg fram emot att jämföra tjeckisk mat med polsk. Av våra värdar förstod jag att vissa rätter vi åt var typiska för en delen av Polen som vi var i. Vi kom vid sen lunchtid till Poznan första dagen och gick från hotellet till gamla torget där restaurangerna bokstavligen ligger vägg i vägg. Kollegan och jag valde en restaurang med traditionell mat och blev väl egentligen lite för mätta för att kunna hantera kvällens middag.

Den middag som våra polska värdar erbjöd intogs på en traditionell, rustik restaurang. Maten var god, men portionerna enorma. Det var förrätt, soppa, varmrätt och dessert. Varje gång kunde man välja mellan två alternativ. Efter rökt lax valde jag en polsk rödbetssoppa, som olikt den ryska, var helt klar. Den var mycket god och serverades med en vårrulle med paté i. Kollegan valde en syrlig korvsoppa serverad i en skål av bröd.

Att langa fram kameran i tid och otid är svårt och troligen helt olämpligt i såna här sammanhang. Så vi har bara ett par kort från middagen, som för övrigt var mycket trevlig med en härlig blandning av tyskar, fransmän, spanjorer, vi svenskar och de polska värdarna.

Korvsoppa i brödskål

Korvsoppa i brödskål

Efter soppan hade jag gärna hoppat direkt till efterrätten. Men nu kom paradnumret. En  _h_a_l_v_ anka per person med tre stora knödlar, sås och rödkål.

Anka med knödel och rödkål

Anka med knödel och rödkål

Stackars anka och stackars kock; jag lyckades bara peta lite här och där i ankhalvan. Åt en knödel och njöt av rödkålen som var mycket fint anrättad. Och då är jag ingen som brukar peta i maten, jag kan äta en hel del… Förutom rödbetssoppan, var desserten den största behållningen; en varm ostkaka med russin. Den påminde mer om de tyska varianterna än om en svensk ostkaka. Till slut en kopp gott kaffe. Det måste jag säga: kaffet var prima överallt utom till frukosten på hotellet. Där var det klent.

Andra dagen i Polen hade vi ett heldagsmöte. Vid lunchtid bröt vi för att äta en bit. Det visade sig vara en riktig gourmetmiddag i vip-sviten där fyra kypare passade upp på oss elva vid bordet. Bordet var tre meter brett, dekorerat med liljor och böljande tyger och jag var värdens bordsdam. Jösses, så ovant för en svensk som inte brukar frottera sig med eliten. Den tryckta menyn lät jag glida ner i väskan som minne.

Maten var fantastisk. Det serverades både vin och vodka. Jag blev alltid serverad först, eftersom jag var värdens bordsdam, sedan den andra kvinnan i sällskapet och värden blev förstås alltid serverad sist. Ni kanske alltid rör er i sällskap där man håller så här hårt på etiketten, men jag jobbar i ett jämställt företag, så där är det sällan så noga med såna här detaljer. Och inte har vi så här flådiga luncher heller, för den delen.

Det som fick mig att tappa hakan mest av allt var när kyparna gick runt och frågade om man ville ha mjölk eller socker i kaffet. Om man ville det lade de i så många skedar socker som man ville ha i koppen. Det var inte tal om att ta själv. Ögonbrynen satt nog i hårfästet när jag iakttog detta.

Mötet framskred som planerat, vilket naturligtvis var centralt för min resa till Polen. På mötesbordet, som också det var rejält och täckt av en duk, stod massor av kaffe, te, vatten, juice och så de där goda små gifflarna, som tydligen också var en lokal specialitet. De var fyllda med plommonsylt eller vallmo. Två saker jag är mycket svag för. Men efter all anka och gourmetmat var jag så mätt, att jag inte ens kom mig för att köpa med mig varken bröd eller lokala specialiteter hem. Och jag som alltid fyller resväskan med bröd när jag är ute och reser!

Poznan

Gamla torget i Poznan. Staden har ca 600 000 invånare och är en industriell stad till skillnad från Krakow, som anses vara en kulturell dito.

Tapasrestaurangen

Tapasrestaurangen på morgonen. Kände knappt igen den från kvällen innan. Då var det blommor och marschaller utanför.

På kvällen hade de polska värdarna tagit avsked av oss, spanjorerna hade farit till Berlin och kvar var en tysk, en fransman och så kollegan och jag. Tysken suktade efter en lite finare middag, men vi andra ville ha det lite enklare, så vi smet till slut  in på en tapasrestaurang på gamla torget. Det var ett bra val – deras grillade räkor visade sig vara en höjdare. Fast så här efteråt kan jag tänka att det kanske inte hade varit fel med lite mer polsk mat, trots allt. Polsk mat, som nog kan beskrivas som en blandning mellan tjeckisk och tysk mat, med mina referenser.

Och varför, i hela friden, köpte jag inget bröd?

Bageri i Poznan.

Bageri i Poznan.